publicerad: 2015
underlägga
under|lägga
verb
‑lade, ‑lagt, ‑lagd n. ‑lagt, pres. ‑lägger • tills. med sig:
| Finita former | |
|---|---|
| underlägger | presens aktiv |
| underläggs (underlägges) | presens passiv |
| underlade | preteritum aktiv |
| underlades | preteritum passiv |
| underlägg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att underlägga | infinitiv aktiv |
| att underläggas | infinitiv passiv |
| har/hade underlagt | supinum aktiv |
| har/hade underlagts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| underläggande | |
| Perfekt particip | |
| en underlagd + substantiv | |
| ett underlagt + substantiv | |
| den/det/de underlagda + substantiv | |
underlägga sig
• underlägga sig el. lägga under sig ngt ta fullständig kontroll över ngtOrdform(er) underlägga sig


