publicerad: 2015
uppställning
upp|ställ·ning
substantiv
~en ~ar 1 ordnad lista: en uppställning över deltagarna2 sätt som ngt är ordnat på, formering: en offensiv uppställning3 bildning av militär el. annan formation: kaptenen beordrade uppställning
| Singular | |
|---|---|
| en uppställning | obestämd form |
| en uppställnings | obestämd form genitiv |
| uppställningen | bestämd form |
| uppställningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| uppställningar | obestämd form |
| uppställningars | obestämd form genitiv |
| uppställningarna | bestämd form |
| uppställningarnas | bestämd form genitiv |


