publicerad: 2015
urfader
ur|fader
substantiv
~n ‑fäder • till ur- 1 fader
Singular | |
---|---|
en urfader | obestämd form |
en urfaders | obestämd form genitiv |
urfadern | bestämd form |
urfaderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
urfäder | obestämd form |
urfäders | obestämd form genitiv |
urfäderna | bestämd form |
urfädernas | bestämd form genitiv |