publicerad: 2015
urtidsdjur
ur·tids|djur
substantiv
~et; pl. ~ urtid djur
Singular | |
---|---|
ett urtidsdjur | obestämd form |
ett urtidsdjurs | obestämd form genitiv |
urtidsdjuret | bestämd form |
urtidsdjurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
urtidsdjur | obestämd form |
urtidsdjurs | obestämd form genitiv |
urtidsdjuren | bestämd form |
urtidsdjurens | bestämd form genitiv |