publicerad: 2015
utanskrift
ut·an|skrift
substantiv
~en • adress på brev; äv. bildl.: han är son till NN, det syns på utanskriften
Singular | |
---|---|
en utanskrift | obestämd form |
en utanskrifts | obestämd form genitiv |
utanskriften | bestämd form |
utanskriftens | bestämd form genitiv |