publicerad: 2015
utgångsspärr
ut·gångs|spärr
substantiv
~en ~ar • till utgång 1 spärr 1
| Singular | |
|---|---|
| en utgångsspärr | obestämd form |
| en utgångsspärrs | obestämd form genitiv |
| utgångsspärren | bestämd form |
| utgångsspärrens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| utgångsspärrar | obestämd form |
| utgångsspärrars | obestämd form genitiv |
| utgångsspärrarna | bestämd form |
| utgångsspärrarnas | bestämd form genitiv |


