publicerad: 2015
utgård
ut|gård
substantiv
~en ~ar • i äldre tid: gård som lydde under en huvudgård
Singular | |
---|---|
en utgård | obestämd form |
en utgårds | obestämd form genitiv |
utgården | bestämd form |
utgårdens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utgårdar | obestämd form |
utgårdars | obestämd form genitiv |
utgårdarna | bestämd form |
utgårdarnas | bestämd form genitiv |