SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utlåtelse
ut|­låt·­else substantiv ~n ~r till utlåta sig
Singular
en utlåtelseobestämd form
en utlåtelsesobestämd form genitiv
utlåtelsenbestämd form
utlåtelsensbestämd form genitiv
Plural
utlåtelserobestämd form
utlåtelsersobestämd form genitiv
utlåtelsernabestämd form
utlåtelsernasbestämd form genitiv