publicerad: 2015
utrikesminister
ut·rik·es|min·ister
substantiv
~n ‑ministrar utrikes minister 1
Singular | |
---|---|
en utrikesminister | obestämd form |
en utrikesministers | obestämd form genitiv |
utrikesministern | bestämd form |
utrikesministerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
utrikesministrar | obestämd form |
utrikesministrars | obestämd form genitiv |
utrikesministrarna | bestämd form |
utrikesministrarnas | bestämd form genitiv |