publicerad: 2015
utsvängning
ut|sväng·ning
substantiv
~en ~ar svänga 1
Singular | |
---|---|
en utsvängning | obestämd form |
en utsvängnings | obestämd form genitiv |
utsvängningen | bestämd form |
utsvängningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utsvängningar | obestämd form |
utsvängningars | obestämd form genitiv |
utsvängningarna | bestämd form |
utsvängningarnas | bestämd form genitiv |