publicerad: 2015
vaktare
vakt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. vaktarna vakta
| Singular | |
|---|---|
| en vaktare | obestämd form |
| en vaktares | obestämd form genitiv |
| vaktaren | bestämd form |
| vaktarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| vaktare | obestämd form |
| vaktares | obestämd form genitiv |
| vaktarna | bestämd form |
| vaktarnas | bestämd form genitiv |


