publicerad: 2015
vanlig
van·lig
adjektiv
~t ~a • frekvent förekommande; inte märkvärdig, alldaglig: en vanlig bilmodell; vanlig svensk husmanskost
Positiv | |
---|---|
en vanlig + substantiv | |
ett vanligt + substantiv | |
den/det/de vanliga + substantiv | |
den vanlige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de vanligare + substantiv | |
Superlativ | |
är vanligast | |
den/det/de vanligaste + substantiv |