publicerad: 2015
vikarie
vik·arie
[‑a`rie el. ‑a´rie]
substantiv
~n ~r • tillfällig ersättare på tjänst
Singular | |
---|---|
en vikarie | obestämd form |
en vikaries | obestämd form genitiv |
vikarien | bestämd form |
vikariens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vikarier | obestämd form |
vikariers | obestämd form genitiv |
vikarierna | bestämd form |
vikariernas | bestämd form genitiv |