publicerad: 2015
vinkning
vink·ning
substantiv
~en ~ar vinka
Singular | |
---|---|
en vinkning | obestämd form |
en vinknings | obestämd form genitiv |
vinkningen | bestämd form |
vinkningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vinkningar | obestämd form |
vinkningars | obestämd form genitiv |
vinkningarna | bestämd form |
vinkningarnas | bestämd form genitiv |