publicerad: 2015
vinkylare
vin|kyl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑kylarna 1vin kylare
Singular | |
---|---|
en vinkylare | obestämd form |
en vinkylares | obestämd form genitiv |
vinkylaren | bestämd form |
vinkylarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vinkylare | obestämd form |
vinkylares | obestämd form genitiv |
vinkylarna | bestämd form |
vinkylarnas | bestämd form genitiv |