publicerad: 2015
vittnesbörd
vittn·es|börd
substantiv
~et; pl. ~ • avlägga vittnesbörd vittna
Singular | |
---|---|
ett vittnesbörd | obestämd form |
ett vittnesbörds | obestämd form genitiv |
vittnesbördet | bestämd form |
vittnesbördets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vittnesbörd | obestämd form |
vittnesbörds | obestämd form genitiv |
vittnesbörden | bestämd form |
vittnesbördens | bestämd form genitiv |