publicerad: 2015
våldta
våld|ta
el. åld. våld|taga
verb
‑tog, ‑tagit, ‑tagen ‑taget ‑tagna, pres. ‑tar • med våld tvinga ngn till samlag
| Finita former | |
|---|---|
| våldtar (våldtager) | presens aktiv |
| våldtas (våldtages) | presens passiv |
| våldtog | preteritum aktiv |
| våldtogs | preteritum passiv |
| våldta (våldtag) | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att våldta (våldtaga) | infinitiv aktiv |
| att våldtas (våldtagas) | infinitiv passiv |
| har/hade våldtagit | supinum aktiv |
| har/hade våldtagits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| våldtagande | |
| Perfekt particip | |
| en våldtagen + substantiv | |
| ett våldtaget + substantiv | |
| den/det/de våldtagna + substantiv | |
| den våldtagne + maskulint substantiv | |


