publicerad: 2015
ärga
ärga
[är`ja]
verb
~de ~t • överdras med ärg
| Finita former | |
|---|---|
| ärgar | presens aktiv |
| ärgas | presens passiv |
| ärgade | preteritum aktiv |
| ärgades | preteritum passiv |
| ärga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ärga | infinitiv aktiv |
| att ärgas | infinitiv passiv |
| har/hade ärgat | supinum aktiv |
| har/hade ärgats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ärgande | |
| Perfekt particip | |
| en ärgad + substantiv | |
| ett ärgat + substantiv | |
| den/det/de ärgade + substantiv | |


