SAOL SO SAOB Alla tre SAOL Svenska Akademiens ordlista publicerad: 2015 öraöra substantiv ~t; pl. öron, best. pl. öronen • hörselorgan; liknande del av kopp m.m.; dra öronen åt sig ana oråd – I sammansättn. öron-, ör-; alla sådana sammansättn. hör till öra.Singularett öraobestämd formett örasobestämd form genitivöratbestämd formöratsbestämd form genitivPluralöronobestämd formöronsobestämd form genitivöronenbestämd formöronensbestämd form genitiv SAOL Alfabetisk lista öppningsskede subst. öppningsspår subst. öppningstal subst. öppningstala verb ör subst. öra subst. örclips öre subst. Örebro namn örebroare subst. örepublik subst. Till alla ordböcker
