publicerad: 2015
öre
öre
substantiv
~t; pl. ~n el. (efter grundtal alltid) ~, best. pl. ~na • i äldre tid: en hundradels krona; till krona 4
Singular | |
---|---|
ett öre | obestämd form |
ett öres | obestämd form genitiv |
öret | bestämd form |
örets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ören (öre) | obestämd form |
örens (öres) | obestämd form genitiv |
örena | bestämd form |
örenas | bestämd form genitiv |