publicerad: 2015
öronmärkning
ör·on|märk·ning
substantiv
~en ~ar • till öronmärka 1,2
| Singular | |
|---|---|
| en öronmärkning | obestämd form |
| en öronmärknings | obestämd form genitiv |
| öronmärkningen | bestämd form |
| öronmärkningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| öronmärkningar | obestämd form |
| öronmärkningars | obestämd form genitiv |
| öronmärkningarna | bestämd form |
| öronmärkningarnas | bestämd form genitiv |


