publicerad: 2015
överbalansering
över|bal·ans·er·ing
substantiv
~en ~ar överbalansera
Singular | |
---|---|
en överbalansering | obestämd form |
en överbalanserings | obestämd form genitiv |
överbalanseringen | bestämd form |
överbalanseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överbalanseringar | obestämd form |
överbalanseringars | obestämd form genitiv |
överbalanseringarna | bestämd form |
överbalanseringarnas | bestämd form genitiv |