publicerad: 2015
överfalla
över|falla
verb
‑föll, ‑fallit, ‑fallen ‑fallet ‑fallna, pres. ‑faller falla
| Finita former | |
|---|---|
| överfaller | presens aktiv |
| överfalls (överfalles) | presens passiv |
| överföll | preteritum aktiv |
| överfölls | preteritum passiv |
| överfall | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att överfalla | infinitiv aktiv |
| att överfallas | infinitiv passiv |
| har/hade överfallit | supinum aktiv |
| har/hade överfallits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| överfallande | |
| Perfekt particip | |
| en överfallen + substantiv | |
| ett överfallet + substantiv | |
| den/det/de överfallna + substantiv | |
| den överfallne + maskulint substantiv | |


