publicerad: 2015
överfara
över|fara
verb
‑for, ‑farit, ‑faren ‑faret ‑farna, pres. ‑far • överfara el. vanl. fara över en flod
| Finita former | |
|---|---|
| överfar | presens aktiv |
| överfars (överfares) | presens passiv |
| överfor | preteritum aktiv |
| överfors | preteritum passiv |
| överfar | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att överfara | infinitiv aktiv |
| att överfaras | infinitiv passiv |
| har/hade överfarit | supinum aktiv |
| har/hade överfarits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| överfarande | |
| Perfekt particip | |
| en överfaren + substantiv | |
| ett överfaret + substantiv | |
| den/det/de överfarna + substantiv | |


