publicerad: 2015
ändrim
änd|rim
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • slutrim
Singular | |
---|---|
ett ändrim | obestämd form |
ett ändrims | obestämd form genitiv |
ändrimmet | bestämd form |
ändrimmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ändrim | obestämd form |
ändrims | obestämd form genitiv |
ändrimmen | bestämd form |
ändrimmens | bestämd form genitiv |