publicerad: 2015
ändmorän
änd|mor·än
substantiv
~en ~er • till 2ända morän
| Singular | |
|---|---|
| en ändmorän | obestämd form |
| en ändmoräns | obestämd form genitiv |
| ändmoränen | bestämd form |
| ändmoränens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ändmoräner | obestämd form |
| ändmoräners | obestämd form genitiv |
| ändmoränerna | bestämd form |
| ändmoränernas | bestämd form genitiv |


