publicerad: 2015
örontrumpet
ör·on|trump·et
substantiv
~en ~er • ett rör mellan öra och svalg
Singular | |
---|---|
en örontrumpet | obestämd form |
en örontrumpets | obestämd form genitiv |
örontrumpeten | bestämd form |
örontrumpetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
örontrumpeter | obestämd form |
örontrumpeters | obestämd form genitiv |
örontrumpeterna | bestämd form |
örontrumpeternas | bestämd form genitiv |