publicerad: 2015
argument
argu·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • bevisningsgrund, skäl
Singular | |
---|---|
ett argument | obestämd form |
ett arguments | obestämd form genitiv |
argumentet | bestämd form |
argumentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
argument | obestämd form |
arguments | obestämd form genitiv |
argumenten | bestämd form |
argumentens | bestämd form genitiv |