publicerad: 2015
bäckenfraktur
bäck·en|frakt·ur
substantiv
~en ~er bäcken 2 fraktur 1
Singular | |
---|---|
en bäckenfraktur | obestämd form |
en bäckenfrakturs | obestämd form genitiv |
bäckenfrakturen | bestämd form |
bäckenfrakturens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bäckenfrakturer | obestämd form |
bäckenfrakturers | obestämd form genitiv |
bäckenfrakturerna | bestämd form |
bäckenfrakturernas | bestämd form genitiv |