SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
barnrumpa
barn|­rumpa substantiv ~n ‑rumpor ⟨vard.⟩ äv. barn; o­erfaren person
Singular
en barnrumpaobestämd form
en barnrumpasobestämd form genitiv
barnrumpanbestämd form
barnrumpansbestämd form genitiv
Plural
barnrumporobestämd form
barnrumporsobestämd form genitiv
barnrumpornabestämd form
barnrumpornasbestämd form genitiv