publicerad: 2015
bedrägeri
be·dräg·eri
[‑eri´]
substantiv
~et ~er • ⟨särsk. jur.⟩ till bedra
Singular | |
---|---|
ett bedrägeri | obestämd form |
ett bedrägeris | obestämd form genitiv |
bedrägeriet | bestämd form |
bedrägeriets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bedrägerier | obestämd form |
bedrägeriers | obestämd form genitiv |
bedrägerierna | bestämd form |
bedrägeriernas | bestämd form genitiv |