publicerad: 2015
beläte
be|läte
[be`‑]
substantiv
~t ~n • avgudabild
Singular | |
---|---|
ett beläte | obestämd form |
ett belätes | obestämd form genitiv |
belätet | bestämd form |
belätets | bestämd form genitiv |
Plural | |
beläten | obestämd form |
belätens | obestämd form genitiv |
belätena | bestämd form |
belätenas | bestämd form genitiv |