publicerad: 2015
belamring
be·lamr·ing
substantiv
~en ~ar belamra
Singular | |
---|---|
en belamring | obestämd form |
en belamrings | obestämd form genitiv |
belamringen | bestämd form |
belamringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
belamringar | obestämd form |
belamringars | obestämd form genitiv |
belamringarna | bestämd form |
belamringarnas | bestämd form genitiv |