publicerad: 2015
benägenhet
be·nägen·het
substantiv
~en ~er benägen
Singular | |
---|---|
en benägenhet | obestämd form |
en benägenhets | obestämd form genitiv |
benägenheten | bestämd form |
benägenhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
benägenheter | obestämd form |
benägenheters | obestämd form genitiv |
benägenheterna | bestämd form |
benägenheternas | bestämd form genitiv |