publicerad: 2015
benlinda
ben|linda
substantiv
~n ‑lindor ben 1 1linda 1
Singular | |
---|---|
en benlinda | obestämd form |
en benlindas | obestämd form genitiv |
benlindan | bestämd form |
benlindans | bestämd form genitiv |
Plural | |
benlindor | obestämd form |
benlindors | obestämd form genitiv |
benlindorna | bestämd form |
benlindornas | bestämd form genitiv |