publicerad: 2015
bensen
bens·en
[‑e´n]
substantiv
~en el. ~et • ett enkelt aromatiskt kolväte
Singular | |
---|---|
en bensen (ett bensen) | obestämd form |
en bensens (ett bensens) | obestämd form genitiv |
bensenen (bensenet) | bestämd form |
bensenens (bensenets) | bestämd form genitiv |