publicerad: 2015
benskada
ben|skada
substantiv
~n ‑skador • särsk. till ben 2 1skada
Singular | |
---|---|
en benskada | obestämd form |
en benskadas | obestämd form genitiv |
benskadan | bestämd form |
benskadans | bestämd form genitiv |
Plural | |
benskador | obestämd form |
benskadors | obestämd form genitiv |
benskadorna | bestämd form |
benskadornas | bestämd form genitiv |