SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
benutrymme
ben|­ut·­rymme substantiv ~t ~n t.ex. i bil; ​till ben 2
Singular
ett benutrymmeobestämd form
ett benutrymmesobestämd form genitiv
benutrymmetbestämd form
benutrymmetsbestämd form genitiv
Plural
benutrymmenobestämd form
benutrymmensobestämd form genitiv
benutrymmenabestämd form
benutrymmenasbestämd form genitiv