publicerad: 2015
betjäning
be·tjän·ing
substantiv
~en ~ar • äv. betjänande personer
Singular | |
---|---|
en betjäning | obestämd form |
en betjänings | obestämd form genitiv |
betjäningen | bestämd form |
betjäningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
betjäningar | obestämd form |
betjäningars | obestämd form genitiv |
betjäningarna | bestämd form |
betjäningarnas | bestämd form genitiv |