publicerad: 2015
bevilja
be·vilja
verb
~de ~t • ge sitt godkännande till
| Finita former | |
|---|---|
| beviljar | presens aktiv |
| beviljas | presens passiv |
| beviljade | preteritum aktiv |
| beviljades | preteritum passiv |
| bevilja | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bevilja | infinitiv aktiv |
| att beviljas | infinitiv passiv |
| har/hade beviljat | supinum aktiv |
| har/hade beviljats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| beviljande | |
| Perfekt particip | |
| en beviljad + substantiv | |
| ett beviljat + substantiv | |
| den/det/de beviljade + substantiv | |


