publicerad: 2015
brigadgeneral
brig·ad|gen·er·al
substantiv
~en ~er • generalsperson med den lägsta graden
Singular | |
---|---|
en brigadgeneral | obestämd form |
en brigadgenerals | obestämd form genitiv |
brigadgeneralen | bestämd form |
brigadgeneralens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brigadgeneraler | obestämd form |
brigadgeneralers | obestämd form genitiv |
brigadgeneralerna | bestämd form |
brigadgeneralernas | bestämd form genitiv |