publicerad: 2015
brottsbekämpare
brotts|be·kämp·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bekämparna brott 1 bekämpare
Singular | |
---|---|
en brottsbekämpare | obestämd form |
en brottsbekämpares | obestämd form genitiv |
brottsbekämparen | bestämd form |
brottsbekämparens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brottsbekämpare | obestämd form |
brottsbekämpares | obestämd form genitiv |
brottsbekämparna | bestämd form |
brottsbekämparnas | bestämd form genitiv |