publicerad: 2015
certifiering
certi·fi·er·ing
substantiv
~en ~ar • intyg om kvalitet el. god funktion
Singular | |
---|---|
en certifiering | obestämd form |
en certifierings | obestämd form genitiv |
certifieringen | bestämd form |
certifieringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
certifieringar | obestämd form |
certifieringars | obestämd form genitiv |
certifieringarna | bestämd form |
certifieringarnas | bestämd form genitiv |