publicerad: 2015
diskonto
dis·konto
[‑kån`to]
substantiv
~t ~n • i äldre tid: räntesats som fastställdes av riksbanken numera ersatt av referensränta
Singular | |
---|---|
ett diskonto | obestämd form |
ett diskontos | obestämd form genitiv |
diskontot | bestämd form |
diskontots | bestämd form genitiv |
Plural | |
diskonton | obestämd form |
diskontons | obestämd form genitiv |
diskontona | bestämd form |
diskontonas | bestämd form genitiv |