publicerad: 2015
dispasch
dis·pasch
[‑pa∫´ ljust sj‑ljud]
substantiv
~en ~er • haveriutredning
Singular | |
---|---|
en dispasch | obestämd form |
en dispaschs | obestämd form genitiv |
dispaschen | bestämd form |
dispaschens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dispascher | obestämd form |
dispaschers | obestämd form genitiv |
dispascherna | bestämd form |
dispaschernas | bestämd form genitiv |