publicerad: 2015
dubbelkors
dubbel|kors
substantiv
~et; pl. ~ • i notskrift
Singular | |
---|---|
ett dubbelkors | obestämd form |
ett dubbelkors | obestämd form genitiv |
dubbelkorset | bestämd form |
dubbelkorsets | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelkors | obestämd form |
dubbelkors | obestämd form genitiv |
dubbelkorsen | bestämd form |
dubbelkorsens | bestämd form genitiv |