publicerad: 2015
emancipation
e·man·cip·at·ion
substantiv
~en • särsk. om kvinnans frigörelse; till emancipera
Singular | |
---|---|
en emancipation | obestämd form |
en emancipations | obestämd form genitiv |
emancipationen | bestämd form |
emancipationens | bestämd form genitiv |