publicerad: 2015
envig
en|vig
[e`n‑]
substantiv
~et; pl. ~ • tvekamp
Singular | |
---|---|
ett envig | obestämd form |
ett envigs | obestämd form genitiv |
enviget | bestämd form |
envigets | bestämd form genitiv |
Plural | |
envig | obestämd form |
envigs | obestämd form genitiv |
envigen | bestämd form |
envigens | bestämd form genitiv |