publicerad: 2015
epitafium
epi·tafi·um
[‑ta´fi‑]
substantiv
epitafiet epitafier • minnestavla över avliden person t.ex. i kyrka
Singular | |
---|---|
ett epitafium | obestämd form |
ett epitafiums | obestämd form genitiv |
epitafiet | bestämd form |
epitafiets | bestämd form genitiv |
Plural | |
epitafier | obestämd form |
epitafiers | obestämd form genitiv |
epitafierna | bestämd form |
epitafiernas | bestämd form genitiv |