publicerad: 2015
fälthare
fält|hare
substantiv
~n ‑harar • till fält 1
Singular | |
---|---|
en fälthare | obestämd form |
en fälthares | obestämd form genitiv |
fältharen | bestämd form |
fältharens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fältharar | obestämd form |
fältharars | obestämd form genitiv |
fälthararna | bestämd form |
fälthararnas | bestämd form genitiv |